DEFRAM - Databas för Effektivare FRAMtagning av energikartläggningar

DEFRAM är ett projekt finansierat av Enerimyndigheten. Det ursprungliga projektet startade den 10:e adecember 2012 och avslutades den 10:e maj 2013, del två av projektet pågår nu under 2014. Projektet drivs vid Linköpings universitet och involverar forskare från avdelningen för Energisystem (Patrik Thollander) och institutionen för datavetenskap (Eva Blomqvist), samt genomförs i nära samarbete med Energimyndigheten (handläggare: Lara Kruse). Projektledare är Eva Blomqvist, Linköpings universitet. För fullständig information om resultaten från det första projektet, se slutrapporten.

Bakgrund

Tillsammans med en ökad andel förnyelsebar tillförsel av energi utgör energieffektivisering de i särklass viktigaste medlen för att uppnå uthållighet i våra energisystem, lokalt, regionalt såväl som globalt. Vad gäller energieffektivisering i industrin så utgör det enligt IPCC (2007) det enskilt viktigaste medlet för att hindra en global uppvärmning. Många studier nationellt såväl som internationellt påvisar förekomsten av ett så kallat energieffektiviseringsgap, dvs., en skillnad mellan vad som utifrån ett rationellt perspektiv borde genomföras, då tekniken är uppenbart kostnadseffektiv, och vad som de-facto implementeras. Detta energieffektiviseringsgap förklaras vanligen med förekomsten av olika hinder mot energieffektivisering, såsom brist på tid, bristande information kring möjliga tekniklösningar, ledningens bristande prioritering av energifrågan etc. För att överbrygga dessa hinder mot energieffektivisering och försöka reducera gapet, krävs aktivitet på bred front i samhället.

Verktyg för energikartläggning vid nationella energikartläggningsprogram nämns som en nyckelkomponent för att erhålla jämförbara resultat som sedan går att använda för att utvärdera, beforska, och senare kunna förbättra programmet. Det bör noteras att ett verktyg inte kan ersätta skickligheten hos en duktig energikartläggare, när det gäller att föreslå åtgärder för förbättringar, men kan fortfarande vara ett viktigt stöd. En "databas" som innehåller energieffektiviseringsåtgärder från tidigare genomförda energikartläggningar är ett verktyg som kan bistå en energikartläggare vid framtagning av åtgärdsförslag. Ett sådant verktyg innebär att arbetet som krävs av en energikartläggare kan reduceras, och underlättar för en energikartläggare som ej är väl förtrogen med samtliga processer i företaget. En "databas" med tidigare föreslagna åtgärder för förbättrad energieffektivitet kan således förbättra kvaliteten av en energikartläggning, säkra att den faktiska föreslagna åtgärden är tillförlitlig (genom att stämma av mot vad andra har gjort tidigare), och därmed resultera i en mer valid energikartläggningsrapport. En sådan "databas" kan även vara värdefull för en kund genom att möjliggöra validering av erbjudanden från energitjänsteföretag.

De data som krävs för en sådan "databas" finns redan idag fritt tillgängliga, men är inte lätta att komma åt och att använda, eftersom de finns spridda över flera organistioner och i flera olika format. T ex finns resultaten av Energimyndighetens PFE-projekt tillgängliga som en nedladdningsbar Excel-fil, medan IAC:s kartläggningar i USA finns tillgängliga genom ett sökgränssnitt på webben. Idag (före projektet) finns inga kopplingar mellan dessa datakällor och inget sätt att gemensamt söka i data från olika källor, samt inte heller att på ett enkelt sätt inkludera data från dessa källor i mjukvaruapplikationer.

Vision och mål

Projektets långsiktiga vision är att göra data om ekergikartläggningar mer tillgängliga, både för applikationsutvecklare och slutanvändare, såsom energikartläggare. Målet med detta projekt är att tillgängliggöra ett antal datamängder innehållande tekniska energieffektiviseringsåtgärder (som idag finns som nedladdningsbara Excel-filer) som länkade data på webben (för mer information om vad detta innebär se den svenska portalen för länkade data). Genom att integrera, d v s länka samman, dessa datamängder kan en användare söka i samtliga datamängder genom en gemensam service (s.k. SPARQL endpoint) eller genom något sökgränssnitt, eller en applikation, som använder sig av den servicen.

Projektresultat (del 1)

Projektet har utgått från (1) IAC: s (Industrial Assessment Center) databas med 160 000 åtgärder, f.ö. världen största energikartläggningsprogram med mer än 10 000 energikartläggningar, (2) PFEs åtgärder från första programperioden, samt (3) resultatet från Energimyndighetens energikartläggningsstöd, de s.k. energikartläggningcheckerna (EKC), under 2011-2012. För att demonstrera användarnyttan och användbarheten i att länka samman dessa datakällor har en OWL-vokabulär, d v s en ny gemensam datamodell, byggts upp för att representera dataelementen, och större delen av dessa data har sedan överförts till formatet RDF, strukturerat enligt den nya vokabulären.

För att kunna länka samman de olika datakällorna har ett antal manuella mappningar fått genomföras. Bland annat har åtgärderna, så långt det varit rimligt, omklassificerats enligt en taxonomi för åtgärdstyper. För att integrera IAC-data med svenska data har en mappning gjorts både mellan IAC:s ARC-koder (åtgärdstyper) och taxonomin, samt mellan industriklassificeringen SIC (använd av IAC) och svenska SNI-2007.

Resultatet av detta arbete publiceras kontinuerligt genom en s.k. SPARQL endpoint, som ger direkt tillgång till de länkade data som finns lagrade i ett underliggande "triple store". I dagsläget finns ca 2 200 svenska åtgärder publicerade, samt ca 120 000 åtgärder från IAC. För åtkomst till dessa data finns ett gränssnitt för att skriva egna SPARQL-frågor, samt ett demonstrationsgränssnitt för slutanvändare där frågor kan formuleras genom olika menyval. Hela datamängden kan även laddas ner som en RDF-dump. Observera att en kontinuerlig kvalitetskontroll pågår, så data kan komma att ändras och projektet tar inget ansvar för eventuella fel i datamaterialet - resultaten används på egen risk. Notera även att resultatet är en demonstration av vad som går att genomföra, inte en fullskalig driftslösning - vi kan därför inte heller garantera upptid och svarstider för servicen.

Projektresultat (del 2)

Uppföljningsprojektet fortsätter nu att publicera ytterligare data, och därmed utöka och hålla datamängden uppdaterad. En viktig del av projektet är även kvalitetskontroll av data, eftersom ett antal kvalitetsbrister upptäcktes under det första projektet. Projektet tittar även på frågan hur "databasen" ska kunna hållas långsiktigt tillgänglig och uppdateras med nya data kontinuerligt även i framtiden. Mindre förbättringar har även genomförts i sökgränssnittet. Nedanstående film visar hur gränssnittet kan användas:

Kontakt

För mer information, kontakta projektledaren: Eva Blomqvist.

Page responsible: Eva Blomqvist
Last updated: 2014-11-16